Har tänkt på detta med förlossningsbrev. Är inget som jag och min barnmorska pratat om men ska ta upp det nästa möte. Läste en blogg där tjejen hade upprättat ett brev och jag tog fasta på det hon skrivit och omvandlade till mitt eget. Är ju av stor vikt tycker jag så ens tankar och önskningar kommer fram.
Med på förlossningen: Henrik
Första barnet.
Generellt: Tycker mig ha en låg smärttröskel. Vill därför få bekräftat under förlossningen hur allt går och om det är nåt jag ska tänka på. Innan undersökning/behandling vill jag få förklarat för mig varför de utförs och om det kan upplevas smärtsamt/obehagligt.
Jag vill att Henrik ska vara delaktig under hela förlossningen, ge honom gärna tips för hur han kan hjälpa mig i förlossningsarbetet på bästa sätt.
Om jag behöver sövas vill jag att Henrik är vid min sida och att han uppmuntras att stanna hos bebisen tills jag vaknat.
Jag vill gärna att ni hela tiden berättar för mig i vilken fas av förlossningen jag befinner mig i.
Vid ankomst: Önskar få lavemang
Smärtlindring: Jag är öppen för förslag. Vill prova använda mig av lustgas. Ryggbedövning vill jag ha om det verkligen är smärtsamt för mig. Ett varmt bad är också något jag vill testa under värkarbetet.
Utdrivningsskedet:
Jag är livrädd för att spricka och vill få hjälp av barnmorskan att hindra detta i möjliga mån. Vill ha tydliga instruktioner om när jag ska krysta och vilken ställning jag bör inta för att inte spricka.
Jag är nog inte så rädd inför förlossningen faktiskt. Tänker knappt på den märkligt nog, isåfall snarare att jag ser fram emot den med nån slags skräckblandad förtjusning. Har kollat på alla avsnitt av "En unge i minuten" på tv 4 premium, tyckte det kändes väldigt betryggande att se vilken superkompetens barnmorskorna har. Är mest rädd för att de efteråt ska bli tvungna att rusa iväg med bebisen och att jag ska ligga ensam kvar och undra vad som händer, om den lever eller ej?
skriven